Blydroppar.

Radera minnen, eller radera bort perioder?
Dina fingertoppar bränns, och ibland så känns det
som att smärtan sitter kvar långt efter att du har gått.
Det sägs ju att tiden läker alla sår, men varför känns det
fortfarande som om det faller ett regn av bly?

Kommer du ihåg när jag satt under fjäderträdet
och fick en droppe bly i pannan?
Den händelsen var nog bara en början på något vars
slut ännu inte är bestämt.
Slutdestination o k ä n d .

Bitterheten försöker tugga sig ur kroppen,
men på något märkligt sätt störs jag inte längre.
Det första lever jag med, det andra har jag alltid levt med.
Det tredje får jag lära mig att leva med.
Det fjärde har jag förträngt- låst in föralltid.

Be mig inte plocka fram någonting du inte kan hantera.
Sylvassa snöflingor dalar ner och jag drar en suck av lättnad.
Det har slutat regna bly nu.
Jag tar ett djupt andetag och går ut.

Flingorna skär in i huden och jag börjar gå bortåt.
Lättad över att ytterligare några minnen raderats bort.
Nu återstår bara några perioder.
Efter det kommer jag att vara hel.


Söndagen den 12:e mars 2006 kl 04:09





Svaghet är bland det värsta som finns. Att visa svaghet anses vara starkt av många människor, men inte för mig. Jag tror att alla människor har en speciell människa som gör dom svag vare sig dom vill eller inte. Det kanske är orsaken till att jag inte har låtit dig komma närmare. Du gör mig svag och du vet om det. Utåt kanske man verkar vara stark men det är bara en lögn när du är i närheten. Att visa mig svag för dig skulle innebära värsta tänkbara scenario. Egentligen vet jag inte varför, kanske för att jag aldrig riktigt lärt känna dig. Jag har velat men inte fått. Tids nog så mognar alla människor. Vissa behöver bara lite mer tid. Kanske tanken inte alltid räcker till. Det spelar nog ingen roll hur många gånger jag bestämmer mig för att skjuta undan dig, hata dig och glömma dig. Du har en plats i mitt hjärta och jag kan hjälplöst bara stå vid sidan och titta på.

Hemligheter.

Hemma igen, fast det blir en liten trip i helgen igen. Sitter och tråkar för fullt. Funderar på att sova i ren protest. Imorgon bär det av till syster-yster som ska firas. Hon fyllde år i torsdags men valde att förlova sig samma dag. Tror dock hon kommer att bli jätteglad för presenterna.

Förövrigt får jag skavsår i hjärnan och ryckningar i ögat av att läsa en viss persons blogg. Dags att sätta en diagnos på dig snart. Du är ganska underhållande men innerst inne vill jag bara döda din grammatiklärare. Jag skulle verkligen behöva skriva av mig men tröttheten hindrar mig. 


Fröken söt, Jag håller tummarna och hoppar av glädje...




Laku noc...

Long time.

Det var ett väldigt bra tag sedan jag bloggade sist. Det har varit fullt upp med andra ord. Okej, lite lathet ligger bakom det kan jag medge. Igår åkte jag och Theo iväg från Karlstad. Orken har varit helt borta hela veckan. Tänk att man bara behöver byta miljö några dagar för att känns sig som en ny människa. 
 
I fredags blev det IKEA så nu är födelsedagspresenten till syster yster fixad. Har även fått en hel del inspiration till lägenheten. Har så mycket idéer som måste ner på papper. Slutresultatet kommer förhoppningsvis bli bra. Svarar jag inte i telefonen så bero.r det på att jag har den avstängd så mycket som möjligt. Jag har ingen som helst lust att prata med någon. Jag bryr mig inte och ingen bryr sig brukar det heta.

Just nu ser jag fram emot midsommarafton. Härligt folk, öl och nostalgi. Tror inte att det kan bli så mycket bättre än så. Uno min följeslagare följer med (rosa flamingo) Gethonan Kaj måste däremot skaffa sig en ny Rutger (papegoja), den första trillade av pinnen.

Nu blir det kaffe, en filt och mys ute i den friska luften.
Grattis till förlovningen Syster-yster <3



Just because you are unique does not mean  you are useful...

RSS 2.0