Klyschor&fanskap
Jag slutade skriva för att jag hade för mycket att berätta. Nu skriver jag för att få behålla mina hemligheter. 2010 kommer att bli ett bra år om allt går vägen, för ärligt talat var 2009 en riktigt skitår. Jag har gjort upp planer med mig själv. De bästa någonsin. Jag har brutit mönster förut och kommer att göra det igen.
Nästa månad fyller mannen i mitt liv 3 år. Det låter som en klyscha, men tiden går så fort. I april kommer syrrans lilla bäbis och nu i februari kommer fröken söt lilla humla ut. <3
Idag låste sig allt, men jag tror det var bra för mig att få veta. Nu kan jag släppa den biten och gå vidare. Även om det gjorde ont så vet jag något som gör mig glad. Innerst inne känner jag en lycka över att det är över för den här gången. Dock får jag inte bort känslorna av sorg. Nu behöver jag en dos av min älskade gethona, för i slutändan är det bara hon som kommer att förstå.
Nästa månad fyller mannen i mitt liv 3 år. Det låter som en klyscha, men tiden går så fort. I april kommer syrrans lilla bäbis och nu i februari kommer fröken söt lilla humla ut. <3
Idag låste sig allt, men jag tror det var bra för mig att få veta. Nu kan jag släppa den biten och gå vidare. Även om det gjorde ont så vet jag något som gör mig glad. Innerst inne känner jag en lycka över att det är över för den här gången. Dock får jag inte bort känslorna av sorg. Nu behöver jag en dos av min älskade gethona, för i slutändan är det bara hon som kommer att förstå.
Trötthet.
Jag är trött på situationen, trött på att jag inte lyssnar på mig själv när jag är inne i mina svackor. Trött på att inte låta någon lyssna. Jag har fastnat i ett mönster som jag inte har accepterat fullt ut. Man skulle kunna säga att det är självdestruktivt. Svagheten gör sig påmind och jag känner knappt igen mig. Måste lära mig att säga nej och tänka på mig själv för en gångs skull. Varför är jag så rädd att såra andra?- när jag sårar mig själv hela tiden. Strukturen faller sönder och jag bara ignorerar det samtidigt som jag försöker plocka upp bitarna. Känner många männsikor som har blivit substitut av olika slag. Att glömma någon kan vara svårt, det svåraste är att man själv sårar mer än vad som var meningen från första början.
Om man någon gång kunde se det ur ett annat perspektiv så skulle det bli så mycket lättare. Klumpen i magen gör sig påmind hela tiden, trycket över bröstet. Alla små tecken på att det är väg åt fel håll. Jag vet vad jag vill och hur jag ska ta mig ut ur det rent hypotetiskt, att omsätta det i praktiken är svårare eftersom jag låser mig. Varför ska man nöja sig med det näst bästa och hoppas på att det bästa ska ske. Jag sätter punkt och lurar mig själv igen. Planerar inte att falla lägre än vad jag har gjort. Det värsta är att jag aldrig kommer orka samla mod och berätta vad som gnager mig. Att vilja ha lycka är normalt, frågan är bara hur högt priset är för att kunna få det?
Tankarna maler runt i huvudet, många nätter har spenderats i mörkret och tystnaden för att hitta lösningar, många tårar har fällts. Oron för andra gör att man inte orkar tänka på sig själv. Egentligen har jag mig själv att skylla. Belastar man sig med andras problem skjuter man undan sina egna. Jag önskar bara att någon kunde hjälpa till utan att jag ber det. Så, nu har jag fått ur mig lite. Måste skriva av mig mer, har blivit dålig på det.
***
Dagen hitills har spenderats med lillprinsen. En rejäl höströjning står på schemat. Är det rent omkring fungerar jag bättre. Vi ska snart göra oss iordning och ta oss vår vanliga långpromenad. Det har blivit en söndagstradition som jag inte vill bryta. Kvällen kommer att tillbringas med en god bok eller en film. Känner inte för sällskap egentligen, kravlösheten passar mig bättre. Nu blir det promenad.
Om man någon gång kunde se det ur ett annat perspektiv så skulle det bli så mycket lättare. Klumpen i magen gör sig påmind hela tiden, trycket över bröstet. Alla små tecken på att det är väg åt fel håll. Jag vet vad jag vill och hur jag ska ta mig ut ur det rent hypotetiskt, att omsätta det i praktiken är svårare eftersom jag låser mig. Varför ska man nöja sig med det näst bästa och hoppas på att det bästa ska ske. Jag sätter punkt och lurar mig själv igen. Planerar inte att falla lägre än vad jag har gjort. Det värsta är att jag aldrig kommer orka samla mod och berätta vad som gnager mig. Att vilja ha lycka är normalt, frågan är bara hur högt priset är för att kunna få det?
Tankarna maler runt i huvudet, många nätter har spenderats i mörkret och tystnaden för att hitta lösningar, många tårar har fällts. Oron för andra gör att man inte orkar tänka på sig själv. Egentligen har jag mig själv att skylla. Belastar man sig med andras problem skjuter man undan sina egna. Jag önskar bara att någon kunde hjälpa till utan att jag ber det. Så, nu har jag fått ur mig lite. Måste skriva av mig mer, har blivit dålig på det.
***
Dagen hitills har spenderats med lillprinsen. En rejäl höströjning står på schemat. Är det rent omkring fungerar jag bättre. Vi ska snart göra oss iordning och ta oss vår vanliga långpromenad. Det har blivit en söndagstradition som jag inte vill bryta. Kvällen kommer att tillbringas med en god bok eller en film. Känner inte för sällskap egentligen, kravlösheten passar mig bättre. Nu blir det promenad.
...sch
Har så mycket jag vill skriva om, men skrivkrampen verkar inte släppa. Ångesten har svept förbi flera gånger idag. Vissa dagar är helt enkelt värre. Idag existerar varken du eller jag fullt ut. Transparenta ord och falska gärningar.
Dagens andra chock.
Jag kör ett andra inlägg bara för att chocka er igen. Har läst ett par av de bloggar jag följer och jag har tre ord: Lol, skräll och retard. En gnäller om ungar, en gnäller om allt och inget, en annan borde inte få blogga överhuvudtaget, en kan inte stava, en är deprimerad, en överdriver, en är en attention whore, en idiot, en prinsessa, en bästa vän, en är en väldigt tråkig förstagångsmamma. Listan kan göras lång. Och jag är medveten om alla mina stavfel, särskrivningar etc. Visst sticker det i ögonen av att läsa det här? Att läsa era bloggar gör mig bara medveten om att jag inte är den gnälligaste personen på denna planeten. Ni förgyller min tillvaro och jag älskar er alla innerligt. Vad skulle jag göra utan er? Virka och prata i telefon med största säkerhet.
Priceless, bittra herrhagsbon är tillbaka och jag vet att ni giller't.
Priceless, bittra herrhagsbon är tillbaka och jag vet att ni giller't.
Little miss sunshine...
Kors i taket vad statistiken gick upp.
Dagen har tillbringast med min älskade son, gethonna och Nenna. Ungarna körde verkligen slut på varandra och efter maten hamnade alla i en slags matkoma. Dagarna flyter på helt utan anmärkning. Det börjar bli mörkare och kallare både inombords och på utsidan. Har en känsla jag inte kan sätta fingret på och det irriterar mig oerhört mycket. Erase and rewind...
Det finns mycket jag ångrar för tillfället. Det vara inte bara mitt fel att det blev som det blev. När man tror att någonting är över, bortglömt och förträngt så finns det alltid någonting som smäller tillbaka. Jag vill bara få ett slut på allt det som gnager. Ensamheten gör sig påmind om kvällarna men jag lider inte, man får sysselsätta sig för att försöka glömma det eländiga. Egentligen borde jag inte bry mig, repeatknappen har fastnat och vi kör på samma spår hela tiden.
Förändring är det enda jag begär för tillfället. Att bryta sig loss och lämna den här staden vore det ultimata. Jag är inte rädd för förändringar mer än andra. Hjärtat säger en sak och hjärnan en annan. Om man bara kunde bestämma sig en gång för alla. Att jag valt att inte blogga på ett tag har varit ett medvetet beslut. Jag har fortsatt skriva på boken och mitt uppe i det eländiga så ser jag att den börjar bli komplett. Perfektionisten inom mig skriker sig hes men jag orkar inte bry mig.
Borde egentligen skriva något vettigt men jag vet att ni läser ändå. Man behöver inte förstå allt för att bry sig. Man behöver inte höras varje dag för att veta allt. Bloggar och facebook har gjort att man bara antar att alla vet ändå. Jag ser fram emot nästa helg hos E. Ska bli skönt att spöka ut sig och släppa kontrollen för en gångs skull. Priceless som vi brukar säga i mina kretsar.
"If you wanna live your life it doesn’t mean that you have to stay strong
There’s always someone there to help you stand up strait and face it"
Dagen har tillbringast med min älskade son, gethonna och Nenna. Ungarna körde verkligen slut på varandra och efter maten hamnade alla i en slags matkoma. Dagarna flyter på helt utan anmärkning. Det börjar bli mörkare och kallare både inombords och på utsidan. Har en känsla jag inte kan sätta fingret på och det irriterar mig oerhört mycket. Erase and rewind...
Det finns mycket jag ångrar för tillfället. Det vara inte bara mitt fel att det blev som det blev. När man tror att någonting är över, bortglömt och förträngt så finns det alltid någonting som smäller tillbaka. Jag vill bara få ett slut på allt det som gnager. Ensamheten gör sig påmind om kvällarna men jag lider inte, man får sysselsätta sig för att försöka glömma det eländiga. Egentligen borde jag inte bry mig, repeatknappen har fastnat och vi kör på samma spår hela tiden.
Förändring är det enda jag begär för tillfället. Att bryta sig loss och lämna den här staden vore det ultimata. Jag är inte rädd för förändringar mer än andra. Hjärtat säger en sak och hjärnan en annan. Om man bara kunde bestämma sig en gång för alla. Att jag valt att inte blogga på ett tag har varit ett medvetet beslut. Jag har fortsatt skriva på boken och mitt uppe i det eländiga så ser jag att den börjar bli komplett. Perfektionisten inom mig skriker sig hes men jag orkar inte bry mig.
Borde egentligen skriva något vettigt men jag vet att ni läser ändå. Man behöver inte förstå allt för att bry sig. Man behöver inte höras varje dag för att veta allt. Bloggar och facebook har gjort att man bara antar att alla vet ändå. Jag ser fram emot nästa helg hos E. Ska bli skönt att spöka ut sig och släppa kontrollen för en gångs skull. Priceless som vi brukar säga i mina kretsar.
"If you wanna live your life it doesn’t mean that you have to stay strong
There’s always someone there to help you stand up strait and face it"
Bittra fanskap.
Jag har väldigt mycket att berätta, men jag väljer att dela upp det så att ni inte somnar. Ska man sammanfatta tiden från mitt sista inlägg fram till nu så blir det med två ord- ångest och lycka. Lycka för alla underbara vänner- både gamla och nya som får en att andas och se framåt, min älskade plutt som tjatar hål i huvudet på mig med sina frågor. Ångest för att saker och ting blev som de blev.
Skulle egentligen kunna skriva om saker som förbittrar min tillvaro, verkar vara sånt man vill läsa ändå. Jag är trött på folk med barn. Ja folk, vänner hör av sig. Det är inte en fråga om man kan men tydligen är det svårt att ens fråga. Ett dop dit och ett födelsedagskalas hit, vad gör det?
Har numera en fungerande tvättmaskin, ett nytt kök och min älskade retrolampa kom med posten idag. Imorgon blir det jobb och sedan planering inför onsdagen. Lite panik och ångest har ingen dött av. Ska blir skönt att få det överstökat. Heldag med bästa vännen är inplanerad.
Just nu saknar jag linlugg och hennes kloka råd<3
Nu ska jag diska (terapi) och dricka te. Jag tänker inte be om ursäkt för det här inlägget. Ni som borde fatta kommer att förstå. Jag är bara så förbannat trött.
Skulle egentligen kunna skriva om saker som förbittrar min tillvaro, verkar vara sånt man vill läsa ändå. Jag är trött på folk med barn. Ja folk, vänner hör av sig. Det är inte en fråga om man kan men tydligen är det svårt att ens fråga. Ett dop dit och ett födelsedagskalas hit, vad gör det?
Har numera en fungerande tvättmaskin, ett nytt kök och min älskade retrolampa kom med posten idag. Imorgon blir det jobb och sedan planering inför onsdagen. Lite panik och ångest har ingen dött av. Ska blir skönt att få det överstökat. Heldag med bästa vännen är inplanerad.
Just nu saknar jag linlugg och hennes kloka råd<3
Nu ska jag diska (terapi) och dricka te. Jag tänker inte be om ursäkt för det här inlägget. Ni som borde fatta kommer att förstå. Jag är bara så förbannat trött.
Det finns en gud.
För första gången i mitt liv så har jag fått en hantverkare som är snygg. Inte för att jag är särskillt ytlig men varenda hantverkare jag har träffat i mitt liv som har behövt hjälpa mig har sett höggravid ut och haft gällivarehäng. Det finns en gud ibland och imorse tänkte han på mig. Tack för ögongodiset.
Kvällen igår var riktigt hemsk, hade en fruktansvärd huvudvärk. Orsak? koffeinbrist. Jag förstår inte hur jag kunde glömma att dricka kaffe. Min älskade get var en räddare i nöden och tänkte cykla bort hit med någon typ av huvudvärkstabletter. En stund senare ringer hon igen och berättar att både hon och sengångaren Paris kommer bort. Vi gjorde kaffe, tände stearinljus, lyssnade på musik och spelade yatzi och 500. Gethonan var en bitter förlorare, men ack så söt.
Nu avnjuts en kopp kaffe i tonerna till bra musik. Har semester den här veckan så jag njuter i fulla drag. Inget speciellt inplanerat idag mer än att vika tvätt och städa badrummet. Nu ska jag diska.
Kvällen igår var riktigt hemsk, hade en fruktansvärd huvudvärk. Orsak? koffeinbrist. Jag förstår inte hur jag kunde glömma att dricka kaffe. Min älskade get var en räddare i nöden och tänkte cykla bort hit med någon typ av huvudvärkstabletter. En stund senare ringer hon igen och berättar att både hon och sengångaren Paris kommer bort. Vi gjorde kaffe, tände stearinljus, lyssnade på musik och spelade yatzi och 500. Gethonan var en bitter förlorare, men ack så söt.
Nu avnjuts en kopp kaffe i tonerna till bra musik. Har semester den här veckan så jag njuter i fulla drag. Inget speciellt inplanerat idag mer än att vika tvätt och städa badrummet. Nu ska jag diska.
Reunion.
Tiden har på något sätt stått stilla idag, samtidigt som tankarna snurrat runt i huvudet. Jag måste medge att det känns fruktansvärt jobbigt, men det är värt varenda sekund. Gårdagen tillbringades hos mull där en typ av reunion ägde rum. Dock en liten sådan då ciderqvinnan,john ballong,eva,josey och julia inte var med.
Kvällen började segt men allt släppte när Marx körde en lapdance (läs gnuggade sin bakdel mot Bergis ansikte i takt till "going to the gay bar, gay bar"). Själv drog jag hem ganska tidigt pga. trötthet samt att mina byxor sprack, så om någon befann sig på herrhagen vid 00-tiden så var det inte fullmåne, jag repeterar inte fullmåne.
Imorse vaknade jag utvilad, inte bakfull det minsta. Dock fanns det andra personer från igår som inte mådde lika bra. Ringde runt för att bli uppdaterad. Mull var gnälligast som vanligt. Mitt voluntärsarbete satte igång, ner till kiosken för att köpa co-co och bounty till en full mull (inte fan lät han nykter). Traskade sedan bort hela två gator för leverans. Efter det blev det en promenad till stan med hög musik i lurarna. Fick tillbaka mitt barn av syster-yster. Båda två hade överlevt natten så jag var nöjd. Det blev lite shopping. Ett par nya skor till Theo, tre par byxor till T, två leksaker till lille herr och järntabletter till mig. Nu ska jag få bukt med min trötthet.
Ikväll blir det tvätt som ska tas itu med och lite disk. Theo liten ska nattas strax. Någon film är det väl tänkt att jag ska hinna med också. Min lilla mormor och morfar kommer upp till Karlstad snart, något jag verkligen ser fram emot då jag är en mormors-gris precis som Theo.
Nu blir det småplock, kanske lägger in lite bilder från igår lite senare ikväll.
Kvällen började segt men allt släppte när Marx körde en lapdance (läs gnuggade sin bakdel mot Bergis ansikte i takt till "going to the gay bar, gay bar"). Själv drog jag hem ganska tidigt pga. trötthet samt att mina byxor sprack, så om någon befann sig på herrhagen vid 00-tiden så var det inte fullmåne, jag repeterar inte fullmåne.
Imorse vaknade jag utvilad, inte bakfull det minsta. Dock fanns det andra personer från igår som inte mådde lika bra. Ringde runt för att bli uppdaterad. Mull var gnälligast som vanligt. Mitt voluntärsarbete satte igång, ner till kiosken för att köpa co-co och bounty till en full mull (inte fan lät han nykter). Traskade sedan bort hela två gator för leverans. Efter det blev det en promenad till stan med hög musik i lurarna. Fick tillbaka mitt barn av syster-yster. Båda två hade överlevt natten så jag var nöjd. Det blev lite shopping. Ett par nya skor till Theo, tre par byxor till T, två leksaker till lille herr och järntabletter till mig. Nu ska jag få bukt med min trötthet.
Ikväll blir det tvätt som ska tas itu med och lite disk. Theo liten ska nattas strax. Någon film är det väl tänkt att jag ska hinna med också. Min lilla mormor och morfar kommer upp till Karlstad snart, något jag verkligen ser fram emot då jag är en mormors-gris precis som Theo.
Nu blir det småplock, kanske lägger in lite bilder från igår lite senare ikväll.
shop til´you drop!
Ut med det gamla. In med det nya. Igår blev det en heldag på IKEA, vilket var farligt, kom hem med alldeles för mycket saker. Lycka kan köpas för pengar ibland. Min lille son fyllde 2,5 igår den 27:de. Helt ofattbart att tiden går så fort. Han fick lite saker att leka med och det fick jag med. IKEA is the shit. S köpte en jättefin tröja till Theo och jag fick en present jag med.
Kvällen har spenderats i hallen. Jag är en detaljmänniska det erkänner jag. Lite jobbigt då man fastnar i detaljer, minne etc. Dock hittade jag den roligaste "Saker jag har lärt mig-listan" någonsin. Tror geten nästan fick en astmaattack av allt gapflabb i telefonen. Ska lägga ut listan någon dag när jag har mer ork. Väggdekor nummer två har åkt upp på väggen också, enligt mitt tycke så är det snett, men vattenpasset visar något annat. Nu blir det en sista raid i hallen och sedan blir det sova. Upp och jobba imorgon.
"Det är som att tala med en människa utan själ, som har identiteten kvar i huden"
Kvällen har spenderats i hallen. Jag är en detaljmänniska det erkänner jag. Lite jobbigt då man fastnar i detaljer, minne etc. Dock hittade jag den roligaste "Saker jag har lärt mig-listan" någonsin. Tror geten nästan fick en astmaattack av allt gapflabb i telefonen. Ska lägga ut listan någon dag när jag har mer ork. Väggdekor nummer två har åkt upp på väggen också, enligt mitt tycke så är det snett, men vattenpasset visar något annat. Nu blir det en sista raid i hallen och sedan blir det sova. Upp och jobba imorgon.
"Det är som att tala med en människa utan själ, som har identiteten kvar i huden"
flyttkaos.
Varför blir man alltid sugen på att dra igång stora projekt på kvällskvisten? Mina grannar lär ju tro att jag har en kurs i afrikansk dans här uppe. Har flyttat datorn och är i full gång med att flytta på garderoben i hallen. Efter det ska det vara klart. Eller inte.
Igår var jag iväg och klippte mig. Blev väldigt nöjd, däremot gör inte det här vädret min frisyr någon rättvisa. Tror det finns fler än mig som får frissigt hår i det här äckelvädret. Imorgon bär det av till IKEA med syster yster med bihang. Har egentligen inget vettigt att skriva så jag slutar nu.
Igår var jag iväg och klippte mig. Blev väldigt nöjd, däremot gör inte det här vädret min frisyr någon rättvisa. Tror det finns fler än mig som får frissigt hår i det här äckelvädret. Imorgon bär det av till IKEA med syster yster med bihang. Har egentligen inget vettigt att skriva så jag slutar nu.
Glädjehopp.
Måla, måla och måla. I det enkla bor det vackra....
Helgen var helt underbart rolig, minigolf i Mariebergsskogen med gethonan, sengångaren Paris, S+A samt lillfisen. Att jag är en dålig förlorare är ingen större hemlighet. Dock skrattar jag fortfarande åt linluggs bravader på golfbanan på v-kusten för några år sedan.
Livet rullar på i en behaglig takt. Jag umgås med personer som får mig att må bra. Jag skrattar, lever och andas. Har jobbat väldigt mycket i sommar och mer jobb blir det, har fått mer timmar. Sitter och är lite smått nervös inför imorgon. Ska jag våga göra det som är inplanerat? Blir det spontant eller blir det en fegtur som vanligt. Nya tag, nya rutiner. Man släpper allt det gamla som vävt sig in. Måste våga bryta mönster. Så många förändringar, mest för min egen skull.
Glädjehopp i gummistövlar och lycka i en färgburk. Även på prov. Resultat som är bländande. Lycka som är brännande nära sanningen om det som jag helst inte pratar om. En transparent illusion av glädje så är du fri min vän. Själv stannar jag kvar där jag känner frid och lugn.
Imorgon börjar det om. På riktigt.
Helgen var helt underbart rolig, minigolf i Mariebergsskogen med gethonan, sengångaren Paris, S+A samt lillfisen. Att jag är en dålig förlorare är ingen större hemlighet. Dock skrattar jag fortfarande åt linluggs bravader på golfbanan på v-kusten för några år sedan.
Livet rullar på i en behaglig takt. Jag umgås med personer som får mig att må bra. Jag skrattar, lever och andas. Har jobbat väldigt mycket i sommar och mer jobb blir det, har fått mer timmar. Sitter och är lite smått nervös inför imorgon. Ska jag våga göra det som är inplanerat? Blir det spontant eller blir det en fegtur som vanligt. Nya tag, nya rutiner. Man släpper allt det gamla som vävt sig in. Måste våga bryta mönster. Så många förändringar, mest för min egen skull.
Glädjehopp i gummistövlar och lycka i en färgburk. Även på prov. Resultat som är bländande. Lycka som är brännande nära sanningen om det som jag helst inte pratar om. En transparent illusion av glädje så är du fri min vän. Själv stannar jag kvar där jag känner frid och lugn.
Imorgon börjar det om. På riktigt.
...
Det surrar i huvudet. Kanske lite mer än vanligt. Det som kanske inte var meningen hände ändå. Je ne regrette rien...
Man har kommit bort från bloggandet på något sätt. Det har hänt massor, men det mesta av det är för privat. Har skrivit ytterligare ett kapitel på boken, inspirationen flödar. Egentligen är det väl inget märkvärdigt men skrivglädjen gör så mycket mer. Jag ser inte fram emot stressen imorgon bitti. Jag kommer att krevera. Okej det kanske var en hyperbol men ändå.
Helgen blir barnfri men icke barnfri. Nu ska jag ringa dramaqueen och kolla vad hon gör.
Man har kommit bort från bloggandet på något sätt. Det har hänt massor, men det mesta av det är för privat. Har skrivit ytterligare ett kapitel på boken, inspirationen flödar. Egentligen är det väl inget märkvärdigt men skrivglädjen gör så mycket mer. Jag ser inte fram emot stressen imorgon bitti. Jag kommer att krevera. Okej det kanske var en hyperbol men ändå.
Helgen blir barnfri men icke barnfri. Nu ska jag ringa dramaqueen och kolla vad hon gör.
blä. ork.
Jag är verkligen en dålig bloggare. Jag har inte uppdaterat på väldigt länge. Semestern är slut. Den regnade bort. Geten blir nog glad nu. Helgen var trevlig. Hade minjulafton hemma i lördags, tack mamma. Kvällen spenderades med H, Han woopade mig i 500. Blev telefontrakasserad av mull. Det slutade med att jag fick slänga ut glassar från balkongen 02.30, folk på fyllan vill tydligen ha glass. Söndagen ägnades åt färginköp på stuvbutiken. Så nu ska tummen ur. Halva hallen står i vardagsrummet, nu ska bara datorn kopplas ur.
Imorgon blir det jobb och målning.
Imorgon blir det jobb och målning.
Färgskalan.
Jag lever nätt och jämt efter dagens bravader. Jag har sållat mig till den mängden semestersvenskar som blir överdrivet kreativa under semestern och börjar renovera. Gör inte samma misstag som mig. Tog en powernap innan och drömde om färgskalan, mattprover och inredningdetaljer. Min kropp värker av olika sortes anledningar. De olika orsakerna är alla självförvållade så jag får helt enkelt skylla mig själv. Trots mitt bittra jag just nu så kan jag inte låta bli och le varje gång jag går förbi min klädkammare. Som jag tidigare sa till geten så är jag mycket nöjd med resultatet och väldigt stolt över mig själv som fått tummen ur röven. Bilder kommer upp vid ett senare tillfälle. Det enda som fattas nu är lite tyg till det lilla projektet jag ska dra igång när jag är så uttråkad och rastlös att jag dragit ur varenda låda, sorterat i alfabetisk ordning, färgskalan eller storleksordning.
Nästa projekt blir halva hallen. Ni som inte varit hemma hos mig har inte sett att jag har en gigantisk hall som jag valt att döpa till lilla och stora hallen. Färgen är inköpt det är bara orken som fattas. Det blir en väldigt fin fondvägg som lyser upp när man öppnar ytterdörren. Vilken färg det blir får ni veta längre fram. För just nu så mår jag illa när jag ser penslarna.
Imorgon ska jag, geten och ungarna ner på stan och kika lite. Man kan ju inte slava hela semestern. Lite alkohol ska inköpas och kvällen kommer tillbringas på gruvlyckan i goda vänners sällskap. Lite skönt med barnledighet ibland. Nu ska jag bara ta tag i det sista innan jag blir sittande här framför datorn. Geten däckade du?
Nästa projekt blir halva hallen. Ni som inte varit hemma hos mig har inte sett att jag har en gigantisk hall som jag valt att döpa till lilla och stora hallen. Färgen är inköpt det är bara orken som fattas. Det blir en väldigt fin fondvägg som lyser upp när man öppnar ytterdörren. Vilken färg det blir får ni veta längre fram. För just nu så mår jag illa när jag ser penslarna.
Imorgon ska jag, geten och ungarna ner på stan och kika lite. Man kan ju inte slava hela semestern. Lite alkohol ska inköpas och kvällen kommer tillbringas på gruvlyckan i goda vänners sällskap. Lite skönt med barnledighet ibland. Nu ska jag bara ta tag i det sista innan jag blir sittande här framför datorn. Geten däckade du?
Uppdate.
Orken till att blogga har under den senaste tiden varit minimal. Värmen som nu förvunnit har varit en orsak, att jag har jobbat har varit en annan. Jag har varit så trött på kvällarna att det bara har resulterat i att jag har däckat på soffan runt åtta tiden. Fröken söt med familj har flyttat ifrån herrhagen. Jäklar vad vi slet med flyttstädningen, fint blev det iaf. De senaste kvällarna har jag och gethonan suttit och spelat yatzi på min balkong, druckit kaffe, försökt få min vattenpipa att funka, pratat om frustration (på tisdag, på tisdag, på tisdag OCH onsdag). Vi har även trott att en stackars granne i grannbyggnaden gått bananas. Det lät seriöst som en ylande människa.
Fredagen började väldigt dåligt och jag är glad att jag har semester nu så att jag kan vila ut och komma i balans. Det finns så mycket jag vill hinna med och så mycket människor jag vill träffa. Tiden kommer inte räcka till. När jag kom hem från jobbet i fredags så hittade jag mina böcker jag hade beställt. Efter nattningen gjorde jag en kopp te, tog en filt och la mig i soffan för att läsa. Det är nog en av de mest jobbigaste böckerna jag någonsin läst. Tårarna slutade inte rinna av många andra orsaker som jag helst inte vill nämna här. Mitt i allt ringde telefonen. B kom över på en kopp kaffe och lite prat. Jag behövde verkligen sällskapet. Mina problem blev plötsligt små. Det kommer att lösa sig. Håll ut....
Natten blev dock en enda jävla mardröm. Ylandet i grannbyggnaden blev bara värre. Ringde geten och beklagade mig. Gick ut på balkongen och konstaterade att nästan hela byggnaden mittemot mig bestod av väldigat arga människor som hade fått sin nattsömn störd. Vi lyckades lokalisera ylandet till våning fem (tyvärr inte herr och fru nyfiken) utan balkongen till vänster. Hela lägenheten var tänd och ute på balkongen stod en stor hund och ylade för full hals. Och nu började ett jäkla letade. Först ringde jag eniro och fick numret till g4s, blev kopplad till stockholm, sedan till malmö, kopplad till karlstadpolisen, securitas (inte ett svar), sedan polisen igen som skulle skicka en patrull då de hade fått in 8 anmälningar. Hörde knappt vad telefonisten sa pga. ylandet. Polisen kom, gick upp och kom ner. Ingen som var hemma eller ville öppna. Vi fick ringa securitas igen som sa att vi skulle ringa kbab på morgonen och klaga. Halv fyra somnde jag.
Lördag morgon packade jag ihop lite saker till mig och Theo och rymde ut till föräldrarna. Inga krav, inga måsten och inget ylande som stör sömnen. Har vilat upp mig bra med böcker, korsord, vila och massor av L. Cohen. Tittade på "Maria Larssons eviga ögonblick" med mamma, se den!
Blev en jäkla lång uppdatering om ingentng egentligen men nu är det gjort. Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge till nästa gång, risken finns att en get dunkar ett älghuvud mot första bästa tangentbord och vrålar BLOGGA!
