dorisnova

Idag har det varit en riktigt kass dag i allmänhet. Jag irriterar mig som fasen på allt. Hej pms! Grät som en gris till slutet av Grey´s anatomy och det gjorde gethonan med, för jag vet inte vem som snörvlade mest i telefon. Jag stör mig nåt oerhört mycket på en person just nu. Men vet du vad? Kom inte med ditt "hej-det-är-så-jävla-synd-om-mig-för-att-ingen-har-mått-så-dåligt-så-här-förut-i-världshistorien" Varför måste allt förstoras hela tiden? Jag har redan sagt till dig att jag inte tycker synd om dig och jag kommer inte börja nu. Jag måste ha någon slags inbyggd radar. Alla renoveringsobjekt  av det motsatta könet undanbedes.

Jag känner mig rastlös,rotlös och transparent ikväll. Tankarna jagar mig och magen värker. Jag tassar på tå och försöker tränga undan det faktumet att jag aldrig lär mig av mina misstag. Ett, två, tre nu ska vi se...
Imorgon blir det dagis,jobb,hämtning och planering. Planerar på att åka ut till föräldrarna över hela helgen för att andas ut en smula.

Mitt mammahjärta smälte totalt alldeles nyss. Skulle lägga på täcket på Theo (han sparkar av sig täcket hela tiden) och kolla till honom. Jag strök handen över hans gosekind och då sa han klockrent  -mamma älskar dig<3
Tror inte man behöver mycket mer än så. Varför komplicera livet ytterligare, nej nu säger jag stopp!

Nu blir det kaffe och betapet med min get.