dorisnova

Om jag fick bestämma skulle jag radera den senaste tiden som varit. När kan man egentligen avsluta en vänskap? När slutar man bry sig och vara delaktig i andras liv? Man kan inte vara så naiv att man tror att allt är som förut. Jag känner en enorm besvikelse över hur det blev så här. En gång i tiden var du min bästa vän, vi delade allt och det fanns ingenting som hette hemligheter. Nu känns du obekant, jag kände ditt gamla jag och jag hade velat lära känna ditt nya. Att man flyttar är en sak, att förlora kontakten är en annan. Delvis är det mitt fel att det blivit så här med. Däremot är det inte mitt fel att jag inte får plats i ditt fullspäckade schhema. Att behöva boka en tid för att få en chans att säga hej till dig känns riktigt tråkigt. Det handlar om prioriteringar, det är inte mitt fel att du måste träffa halva karlstad varje gång du åker hit. Har du någonsin sett det ur mitt perspektiv?

Jag kan inte släppa allt och ta tåget ner till dig en helg, alla andra kan det. Jag kan räkna gångerna jag träffat dig sedan flytten på en hand. Det är inte okej. Jag gjorde dig till en viktig del av Theos liv. Med handen på hjärtat så så kan du inte påstå att du känner mig längre. Det finns så många bra och dåliga stunder jag hade velat dela med dig. Händelser fryser till is och vintern känns ovanligt lång. Jag älskar dig min vän men beslutet ligger hos dig för i ärlighetens namn så orkar jag inte kämpa själv.



"Nu tänker jag sakta så ser jag vad pennan min skriver
Att det bästa utav mig finns djupt i mina sämsta sidor"