dorisnova

Idag fyller Theo liten hela två år. Ungen kommer bli så bortskämd idag så att det inte är sant. Har precis slagit in alla presenter till honom från mig. Skriver mer om hans stora dag senare. Grattis på födelsedagen min lilla knodd.

Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva. Huvudet exploderar snart känns det som. Massor med tankar som kommer och går. Inga dåliga, men det kan bli för mycket av det goda med. Den här korta veckan har jag insett att jag inte känner en person så bra som jag trodde samtidigt som jag känner en person bättre än jag borde. Allt känns bara helt bisarrt på något sätt. Vissa personer förändrar sig aldrig medan andra har förändrats radikalt sen man hamnade i mammabubblan, det är helt sjukt hur mycket man lär sig att uppskatta de sanna vännerna man har. För ska man vara ärlig så försvann ganska många när man blev gravid och tråkig, en annan del försvann när man fick barn och blev supertråkig. Men egentligen klagar jag inte. Jag kanske inte är den bästa på att höra av mig men och andra sïdan så ligger inte allt ansvar på mig. Det finns vissa personer som jag inte har pratat med på ett år.

Jag har alltid ansett att man ska göra sig av med allt som får en att må dåligt, vänner, saker, tankar m.m eftersom man förtjänar bättre. Positiv energi får en att kämpa vidare. Jag tänker inga tänk-om tankar längre men ibland så känns det så jävla ensamt. Jag vill ha någon jag kan sitta och gnälla med. Innerst inne finns det nog ingen jag kan lita på fullt ut, men jag deppar inte för det. Jag förstår inte varför man måste låtsas vara vänner för att man kände varandra för många år sedan. Dom två människorna jag litade på mest flyttade från Karlstad. Den ena har jag inte pratat med sen i augusti, den andra pratar jag sporadiskt med på msn. Varför låtsas? Jag avslutar det kapitlet och påbörjar ett annat.

Vilket gnälligt inlägg det här blev. Nu har jag rensat ur lite iaf. Nu ska jag sova, jobbar morgon imorgon.


everybody leave´s

Idag vaknade jag på ett väldigt udda sätt. Jag drömde om att jag vek ihop en papperskasse, men prasslandet blev bara högre och högre så jag slog upp ögonen och prasslandet blev ännu klarare. I ren panik så tänkte jag inbrottstjuvar. Så jag vände mig försiktigt om och får syn på Theo som sitter bredvid mig i sängen. Min lilla plutt hade klättrat ut ur sin säng, öppnat dörren, tagit en leksak och satt sig bredvid mig. Jag tittade chockat på honom men han såg helt oberörd ut. Hej, mamma. Vad är det? sa han och pekade på en kartongbit.

Tiden går så ruskigt fort, fyra dagar kvar nu. På fredag ska han firas av familjen och på söndag av vänner. Jag har för övrigt hittat min usb-kabel, så jag ska sitta och ladda upp bilder till datorn efter jobbet. Mija och Håkan var här en sväng nu på morgonen, mycket trevligt med kaffe må jag säga. Ska springa ner till tvättstugan och sedan dra bort till jobbet och jobba.

I have a little secret...schhhh...

Nästan iaf. Dunderförskylningen fortsätter. Idag trodde jag att det skulle bli en lugn dag på jobbet men ack så fel jag hade. Chefen fick möbleringsidéer och vips så gick åttonde möbleringen för detta året igång. Jag rymde en stund och dolade nere i källaren. Men fick trots allt mycket gjort. Sara asgarvade åt min fula joggingstil från kassan bort till paketen, jag var helt enkelt glad att den lilla bänken vid kassan hade försvunnit. Det var riktigt tight innan, lite som den där gamla reklamen "dra-in-magen-Britta-så-jag-kommer-förbi-och-fram". Nu slipper jag välta kondomhyllan hela tiden iaf.

Nu blir det csi som vanligt, börjar sent imorgon och efter jobbet bär det av till Edsvalla. Helgsbesök hos min mor och styvpappa. Måste in på öb och köpa mer städgrejer. Jag älskar att städa, men vissa personer verkar tro att jag har någon typ av tvångssyndrom...host* Tycker inte om att ha det smutsigt omkring mig bara.


laku noc

Jag verkligen älskar blocket, sådana annonser får mig verkligen att asgarva.

http://www.blocket.se/vi/20332479.htm?ca=7_s

Var precis inne och kollade till mitt lilla hjärta Theo, han låg som Pippi Långstrump i sängen och snuttade på filten. Kan knappt tro att tiden har gått så fort, min lilla kille blir hela två år nästa fredag. Mitt stora projekt imorgon blir att leta fram usb-kabeln så att jag får upp lite bilder.

För tillfället känner jag mig väldigt tillfreds med att vara singel. Har en of doom förskylning dvs. ett icke existerande lukt/smaksinne. Jag skulle verkligen kunna ge vad som helst för en kopp kaffe just nu. Förövrigt har jag smort in min illröda rudolf näsa med idominsalva som jag norpat av Theo. Kan inte förstå varför man ska bli så jäkla torr runt näsan. Dessutom påminner jag om Madicken för tillfället. har en papperstuss instoppad i vänster borre. Jag orkar inte snyta mig något mer. Ett litet tips bara, smörj aldrig in näsan med miniderm (mjukgörande salva) det svider som fan, det fick jag erfara igår kväll. I ren panik så smörjde jag in näsan med honung, det såg för jävligt ut men jag var desperat. Hade kunnat göra Nalle Puh till kannibal just då.

Nu blir det csi och sedan lite sömn, börjar sent imorgon så jag slipper ha dåligt samvete för att behöva väcka Theo-liten omänskligt tidigt. Leveransdag imorgon- skjut mig!

laku noc

Jag har precis tagit steget tillbaka in i bloggvärlden. Mitt långa avbrott har varit välbehövt. Ingen press, inga krav bara den ocensurerade sanningen. Det senaste året har förändrat mig radikalt, inga mer tänk om-tankar. Jag har slutat radera och ser framåt, alla dagar är inte en dans på rosor men jag klarar mig, det har jag alltid gjort.

Så Mija, nu kan du andas ut. Doris is back in buisness!